Mail til redaktionen, skriv til info@nomono.dk
Er du interesseret i at annoncere, skriv til info@nomono.dk
Vi som jobbar med sidan är en brokig skara som alla har ett intresse av ljud och/eller bild i en eller annan form. Härunder fyller vi efterhand på med lite kortfattad - eller i vissa fall långfattad - information om oss var för sig. För det du läser på nomono är inte nödvändigtvis något som alla skribenterna håller med om, och när åsikterna går isär är det kanske fint att veta lite om var och en av oss och kanske kunna se varför vi tycker som vi tycker och skriver som vi gör.
- jag är initiativtagare till projektet nomono. Efter över 20 år som redaktör och chefredaktör på High Fidelity skulle jag tänka efter om jag verkligen ville fortsätta att hålla på i branschen med musik och hifi - och det ville jag, kom jag fram till. Min ingång till det hela är musiken, mycket sång och spel redan från barnsben gör att jag bara inte kan leva utan musik. Hifi-intresset vaknade när jag var mycket ung och min betydligt äldre bror ställde hem sin hifi när han skulle över till USA och jobba något år. Han är kvar än… Så satt man med Idestam-Almkvist lådor och röslutsteg. Man lär sig också snabbt att inte lägga en trave LP-skivor på en sådan rörhistoria. Byggde en byggsatsförstärkare (Telefrang Lab F) och byggde veckade exponentialhorn tillsammans med en som sedan blev kommersiell högtalarbyggare i stor skala. Efter det har jag nog inte byggt något som helst i hifi, men köpt har jag! Min anläggning varierar, men kärnan kommer sedan ett tag från Bladelius och Martin Logan. Jag letar hela tiden efter nya musikaliska intryck och älskar coverlåtar där man tar en känd låt till en annan planet. Just nu spelar jag mest electronica, jazz och ska.
Jag är examinerad grafisk formgivare från Den Grafiske Højskole 1987. Det er således jag som bär ansvaret för nomonos utseende - och det var som grafiker jag en gång i tiden kontaktade High Fidelity för att höra om de hade lust att arbeta ihop med mig. Jag var redan lite hifi-nördig - i avdelningen Hifi-Klubben för nybörjare med NAD, Rega och Dali. Och min filosofi är fortfarande att det hela inte får kosta skjortan - inte för att jag inte har lust att äga kablar som kostar lika mycket som en Rolls Royce - jag har bara inte pengarna! Min anläggning just nu är byggd kring ett par Aurum Cantus Volla högtalare som jag bara älskar; de passar till mitt rum och till min musiksmak. Jag har en jättesamling vinylskivor, så min skivspelare har hög prioritet i min anläggning.
Jag skriver om hifi och musik för att jag gärna vill förmedla upplevelser. Vad som händer inuti apparaterna intresserar mig inte synnerligt, men jag vill gärna få fram ett leende hos dem som hör min anläggning - och läser det jag skriver.
Vem är jag? En svår fråga, men om vi håller oss till musik, hifi och teknik så startade det hela i tonåren för runt 40 år sedan. När kompisarna köpte moppe investerade jag i en rulbandspelare och högtalare. När vännerna blev äldre och köpte motorcyklar stod det högtalarbygg och stora förstärkare på önskelistan.
Med många år i bagaget kan jag väl kalla mig "expert" på vissa områden. Nyligen investerade jag i mitt första bensindrivna "fordon" - en jordfräs. Här blev bruksanvisningen noggrant studerad (något jag annars sällan gör). Inget funkade, jag var helt lots. Men tre telefonsamtal till "experten" - i det här fallet min bror - löste alla problem.
Med andra ord; varken bruksanvisningar eller sunt förnuft kan ersätta erfarenhet! Jag anser själv rar jag har så stor erfarenhet att jag kan hjälpa och vägleda andra på de områden där jag gjort mina fel. Under årens lopp har jag öppnat ett otal apparater för att se hur man har gjort. Dessutom har jag byggt egna saker och lärt mig av det.
Jag anser mig vara brett orienterad inom ämnet "hifi", men det är inte någon hemlighet att mina primära intressen handlar om skivspelare, högtalare och andra gör-det-själv konstruktioner.
Här på www.nomono.se tänker jag fortsätta i samma riktning som under de 20 år jag skrev för HighFidelity. Skriftspråket blir mer direkt och jag kommer med säkerhet inte att vara enig med alla. Kanske då bortsett från det viktiga faktum att vi aldrig får glömma att alla apparaterna finns där för musikens skull. Utöver här på www.nomono.se kan man också läsa en del av det jag har skrivit på www.pladespilleren.dk.
Mycket nöje med läsningen på nomono och säg bara till om det finns något som ni önskar att jag/vi ska ta upp.
Som den yngste i nomonos skribentkader är det ingen hemlighet att min påverkan på genomsnittsålderen är betydande – och nej, jag är inte ute efter att förnärma någon. Dessutom har även jag, som de flesta av de andra på nomono, en förhistoria hos High Fidelity.
Som så många andra har jag vuxit upp omringad av musik och hifi, och blev redan vig mycket unga år gripen av den spännande och upplevelserna världen av musik och hifi. Därför ser jag heller inte hifi som en traditionell hobby, utan mer som en naturlig del av den glädje och passion för musik som jag delar med ett otal miljoner andra från överallt i världen. Jag anser därför heller inte att musik kan kallas en hobby eller begränsas till det en del skulle kalla ett ”intresse”; musik är en helt naturlig del av livet och vardagen. Tänk bara hur livet skulle vara utan musik; den yppersta av konstformer? Jag har svårt att ens tänka mig det, och jag är säkert inte ensam om det.
Men vad ska då hifi vara bra för? Jo, musik är, i motsats till andra former av konst, en levande, fysisk och dynamisk konstform som i sakens natur kräver mer än en klockradio, små datorhögtalare och det usla ljudet från inbyggda högtalare i en mobiltelefon för att kunna presenteras fullt och helt – och det gäller absolut alla former av musik; klassiskt, opera, blues, hårdrock, mjuk pop, jazz, techno eller någon åttonde, nionde eller tionde genre. Därför är musikanläggningen (hifi:n om man så vill) inte bara ytterligare en hög konsumentelektronik utan ett redskap för musiken. It's as simple as that.
Men ”musikanläggning” är naturligtvis ett något dimmigt begrepp som i namnet kan täcka över flera saker, men till och med mycket objektiva recensenter har sina grundläggande preferenser; så även jag. Det ska därför inte vara någon hemlighet att jag föredrar den traditionella och evigt och alltid återvändande tvåkanals stereokonfigurationen. I skrivande stund består min referens av två olika setup; ett större och ett lite mindre, så det alltid ska gå att ge testämnen optimala villkor. Nedan följer en lista över det som i skrivande stund frönöjer såväl öga som öra i hemmet:
Marantz SA-11S2, Pass Labs X1, GamuT D200 mk.3, LFD Zero LE mk.3, Martin Logan Summit, Neat Acoustics Ultimatum MFS, Atlas Mavros (högtalar+signal), Atlas Asimi (signal), Nordost Red Dawn rev.2 (högtalar), PS Audio Power Plant Premier, Vicoustic WaveWood.
Undertecknad, signaturen GL-O, var med från starten av svenska High Fidelity, först som Mogens Wenzel Andreasens trogne översättare. Skriver även i tidskrifterna Opus och Musik och Ljudteknik, samt programkommentarer för Sveriges Radios Berwaldhallen. Knappast att betrakta som hifinörd, spelar bland annat på Oppo, Denon, Linn, Rotel, Snell och ett gäng mystiska småanläggningar. Kuriosum som jag är stolt över: Har varit chaufför i kortare eller längre perioder åt förvånansvärt många sångare och dirigenter. Rudolf Kempe, Sixten Ehrling, Birgit Nilsson, Robert Merrill, Giuseppe de Stefano, James McCracken eller Karl Ridderbusch har alla varit roliga att ha i baksätet.
Mitt musikintresse går tillbaka till mitten av 1960-talet. Som gymnasist hade jag inte så mycket pengar till hifi-apparater, jag började med en Philips rullbandspelare. Det blev många inspelningar från Sveriges Radio P2. Min hyresvärd hade en magnifik möbel med radio, grammofon (växlare!) och tv. Jag tjuvkopplade den så att jag kunde låna LP-skivor och spela in.
Idag består min musiksamling av ca 2000 LP-skivor och hälften så många CD. Huvuddelen är tidig musik (dvs musik före 1800), mycket Bach och Mozart – men även Bartók och Beatles. Någon rullbandspelare äger jag inte längre, men har en hygglig stereoanläggning (för närvarande Kuzma, Ayre, Wilson Audio, Entreq) så att jag kan njuta av min musik.
Jag läste High Fidelity långt innan den kom ut på svenska, och liksom Gunnar Lanzky-Otto har jag varit med från början. Först som översättare och de sista åren som nyhetsredaktör, skribent och fotograf.
Mitt professionella arbete – som pedagog & institutionsledare – är lika långt från musik och hifi-interesse som en USB grammofon är från en high-end grammofon från Eat! Det som ändå kan förena dessa två helt olika världar är den äkta upplevelsen av att hålla på med något som gör en glad och ibland närmast extatisk!
När det handlar om hifi har jag under närmast en mansålder varit skrivande – och testande - redaktionsmedlem på High Fidelity. Detta har medfört att jag fått möjlighet att stifta bekantskap med de finaste av musikåtergivare i ”den här världen”. Ytterst sällan motsatsen!
Många papplådor har levererats till min adress… En del stora som skokartonger, andra har kommit med truck… Och varje gång jag öppnat en av dem har det varit med ett nyfiket sökande efter den ljudåtergivare som bäst möjligt beskriver en ljudbild som närmar sig verkligheten.
För musiken är en mycket viktig del av denna värld av elektronik… jag har en stor, nyupptäckt vinylsamling och en stor samling cd – spännvidden är från Alan Parson och Alberte till Chopin och Carl Nielsen – … för tillfället lyssnar jag mest till Dylan och Bryan Ferry…
Hemma finns apparater från Benchmark, Nuforce, Eera, SP-Technology m.m.
Att nomono nu kommit till som www-adress glädjer jag mig till att vara en del av – och jag hoppas vi ses därute!
Jag har arbetat med musik och teknik i över 25 år. Jag har en bakgrund som gymnasielärare i musik. Jag har skrivit om både musik och musiker samt tekniken bakom det att reproducera ljud. Det har alltid intresserat mig att leta efter en anläggning där man kan höra vad som ligger i musiken – utan att musikens värde blir åsidosatt. Det har resulterat i över 20 år av tester och artiklar om hifi-produkter för High Fidelity.
Mitt primära intresse för hifi har under de senaste åren varit målrättat mot high-end, och min antisympati för produkter av mer alkemistisk typ, som ofta betyder väsentligt mer för tillverkarens omsättning än för ljudet, bör vara välkänt för de som läst mina skriverier i tidningen.
”De gyllene öronen” har ofta kommit på överarbete vid tester av hifi, under körsjungande och inte minst vid musikrecensioner av live-musik, där upplevelsen av den absoluta referensen hålls vid liv och tränas. Och referenser har jag också på nära håll: en stor Kawai flygel i lyssningsrummet är den ultimata referensen till hur mäktig och potent levande pianomusik faktiskt är. Så förstår gäster bättre varför jag tycker att så stora högtalare är ett måste för att uppnå bara en smula realistiskt ljud… Och kraven för återgivning av orkestermusik hålls också in mente genom att jag är fast gäst i DR Konserthus och Operan i Köpenhamn.
Ett antal intervjuer av ledande musiker har jag också hunnit med, bland annat med Niels Lan Doky, Palle Mikkelborg, Thomas Clausen, Barbara Bonney och Nikolai Znaider, för att bara nämna ett par av de för mig mest betydande…
Under senare år har jag rent tekniskt byggt upp en solid kunskap kring serverbaserad musik, vilket även lär komma många yngre läsare av ”nomono” tillgodo. Och spännande blir det, för personligen är jag inte i tvivel om att denna teknologi kommer att vända upp och ned på vad som är möjligt att uppnå rent ljudmässigt utan att bli ruinerad. Jag använder det naturligtvis själv i så hög grad som möjligt, så alla mina musikällor idag är 100% digitala.
Även film och filmteknik är ett område som ligger mig nära och som kommer att sätta prägel på många av mina artiklar. Jag kommer att skriva en massa tester av mediaspelare och TV-inspelare, inte minst eftersom ljudåtergivningen hos sådana produkter fortfararande är något man bör fokusera på vid tester och för att kvaliteten av dessa produkter absolut bör kontrolleras på nära håll.
Du kommer inte alltid att få helt entydiga svar via mina skriverier, men jag kan lova att du ofta kommer att bli provokerad. Kanske till och med mycket!