Aktiv urkraft

 En svensk aktiv högtalare med DSP i high-end klassen

har rötter i bilstereo och studiolösningar.

 

Av Sven Bilén

 

När det dök upp en aktiv line-source högtalare som ingen kunde undgå att lyfta på ögonbrynen när de fick se den, var vår nyfikenhet väckt. En svensk konstruktion , men vad var det för en firma och varför hade vi inte hört talas om den tidigare?

Förklaringen ligger i att vi inte haft så mycket med billjud att göra. Varumärket Amega bildades 93 som en avknoppning från Cliff Design i USA som rätt snabbt gick i konkurs. Mikael Forssberg berättar att han och några vänner köpte konkursboet på hösten 94, och då jobbade man enbart inom billjud.  Man fortsatte med licensmodellerna från konkursboet ett par år för att sedan börja bygga egna modeller. 

Man ställde ut 96-98 på CES, varav det sista året med möjlighet till lyssning i bil, ett ganska måttligt system på orginalplats i en lånad Volvo. Två amerikanska tidningar utnämnde Amega till "Best Sound in Show" och man vann första pris i ”Best aftermarket uppgrade product”.  Amega har också suttit orginalmonterade under ett antal år i svenska Koenigsegg, och kallade sig under den perioden "värdens snabbaste bilhögtalare!" 

För fem år sedan började man konstruera sina line-source högtalare och har hela tiden förfinat konstruktionen, förfinat de egentillverkade koaxialelementen och tagit fram fler modeller. I nuläget finns två modeller i MDF vid namn Gaudi Eight och Gaudi Twelve, och två modeller i rostfritt som fått namnen Tower of Power Twelve och Tower of Power Sixteen. Siffrorna berättar om antalet koaxialelement. Man har även ett biosystem i den tyngre klassen med 18” basar och 12 st 3,5” koaxialelement I varje front. 

 

Tower of Power Twelve

Det var den här modellen som väckte vårt intresse. Det är en skapelse som inte liknar så mycket annat vi sett under årens lopp. Det är en i grunden portad konstruktion som med enkla medel kan göras om till sluten om rummet kräver det. 

Kabinett är tillverkat av rör i rostfritt stål som polerats. Konstruktionen är tvådelad och sätts samman med M6 bultar. Toppen är byggd av  1,5 mm stålrör och botten är valsad av 2 mm stålplåt. Rören är internt dämpade med bitumengummi (Dynamat) och dämpull. Basröret är internstagat med MDF-ringar samt är dämpat med bitumengummi och dämpull. Vikten är ca 30 kg per kanal och höjden är 174 cm. 

Baselementet är på 15” och kommer från tyska BMS. Det är deras häftigaste neodymium-version. Elementet har en väldigt hög BL faktor och fungerar bra i samma volym såväl slutet och portat. Toppen består av 12 st 3,5” koaxialelement av egen tillverkning, diskanten i varje koaxelement  består av en 12 mm silkesdom. Delningen är aktiv mellan bas och topp samt av första ordningens passiv mellan mellanregister och diskant.

I baskabinettet sitter tre M8 gängor för valfria fötter/spikes, en fram och två bak för att kunna justera högtalaren i lod. Varje högtalare innehåller var sin förstärkare på 2 x 750 watt med inbyggd DSP-modul för att kunna justeras till bästa resultat oavsett var den ställs upp. Det finns fyra minnesplateser för fyra olika inställningar. När högtalaren installeras får kunden således fyra lägen att välja mellan. Installation och rumskallibrering ingår nämligen i priset oavsett var man bor. 

 

 

Inställning

Som framgått följer det med en DSP-inställning och rumskalibrering när man köper den här högtalaren. Således kom Mikael Forssberg själv förbi med högtalarna. Vi ställde upp högtalarna på den mest lämpliga platsen, och sedan fick Mikael rådda ett par timmar med mätning och inställning av DSP.  

Jag fick fyra inställningar som var variationer av Mikaels inställning att leka med, men grundinställningen var bäst. Mikael gjorde så en justering med mindre variation mellan inställningarna, men jag fann inte direkt behov av att använda olika inställningar.  Det fungerade fint med mycket olika musikstilar i grundiställningen. Mycket olika musik blev det under den lyssningsaftonen när Mikael var på besök. Och det är ju också en kul grej med den här hobbyn, att både dela med sig av sina egna fynd och själv bli presenterad för en massa bra musik man inte kände till. 

Jag kan dock gott förstå de olika inställningsmöjligheterna. På en fest vill man kanske ha mer bas (det kan man få med Tower of Power!) eller kanske ha en mer enhetlig återgivning i hela rummet när man inte behöver en dedikerad sweet-spot. Flexibilitet är alltid bra.

 

Ljud

Tower of Power har massor med effekt. Du kan spela så högt du behöver och mycket mer till. Inte att undra på, det finns ju massor med watt att tillgå. Det är ingen slump att högtalarens prestanda skvallrar om att det ligger erfarenheter från att bygga billjud i kunskapsbanken hos Amega. 

Tack vare DSP kan man få högtalarna att låta rätt olika beroende på vilken inställning man gör. Jag lät som sagt Mikael trimma in det ljud han menade att högtalarna skulle ge i mitt rum. När han kom för att hämta högtalaren, sade jag att jag i längden, om jag skulle haft högtalarna permanent, kanske kunde tänkt mig en viss justering av targetkurvan. Mikaels val var att högtalaren skulle vara rätt “aktiv” i sitt spelsätt med en så att säga något framåtriktad ljudbild och jag kunde tänkt mig att högtalarens ljudbild var lite mer fokuserad på djupet. Han vill ha lite mer rock och jag söker lite större bredd för att bättre passa mina musikval.

Dagen före hade jag haft besök av Rune Skov från Nordost, och vi hade trimmat lite extra på min egen anläggning i samband med att jag håller på med en test av Nordost V2 kablar. Några av de saker jag länge velat göra kräver mer än en man - högtalare kan vara rätt tunga - och vi fick flyttat högtalare en smula och donat med nya fötter och annat. 

Mikael fick höra hur den uppställningen lät och förstod med en gång vart jag ville hän. “Det går att fixa med DSP-körningen”, sade han och ville nästan direkt leka med justeringen för att komma mer åt det hållet. Om inte annat så för övningens skull. Det är ju så med den här typen av högtalare att det är piloten vid spakarna som trimmar ljudet så han menar det är som bäst. Här kan man ha lite olika preferenser, men det rubbar inte att grundförutsättningarna för att kunna skapa den klang- och ljudbild man önskar eller menar är den mest naturliga finns där hos Tower of Power Twelve.

Högtalarna kan spela djup, djup bas men också en bas av verkligt hög kvalitet. Med väljaren i neutralläge fick jag en snabb och snärtig bas som verkligen kunde göra exempelvis Kraftwerk rättvisa. Mitt basmördarspår, El Cid med Leftfield, avslöjade ett jämnt sweep över hela basregistret och en botten som inte blir så mycket bättre och tajtare. 

Koaxialelementen kan mycket och har många fördelar. Ska man bygga en line source högtalare är det ett verkligt starkt kort att spela ut att använda koaxialelement. Elementet består i det här fallet av ett mellanregistelement där det sitter ett diskantelement i centrum där normalt dammskyddet sitter. Det är en knepig lösning att få att fungera ordentligt och harmoniskt, men de här elementen kan. De har både öppenhet, utsträckthet i diskanten och sonoritet i mellanregistret. Det tyder på att upplösningen i elementet är fin och att övergången mellan de båda elementdelarna går sömlöst.

Som högtalaren var inställd i mitt rum spelade den rock med närmast urkraft, du kan verkligen ösa på på ett sätt som du normalt inte kan med high-end högtalare. Kraftmässigt är det nästan PA över det hela. Vad gäller förmågan att spela rock tror jag att Tower of Power Twelve kan vara en högtalare många menar är mitt i prick med sin kombination av tryck, ös och kvalitet. Det är helt enkelt roligt att lyssna.  

 


  

Slutsats

Amega Tower of Power Twelve är ett både mycket kompetent, spännande och annorlunda tillskott till den exklusiva delen av högtalarmarknaden. I och med att man kan leka med hur man ställer in ljudet är det du får i hög grad beroende på vilka val du gör. Förutsättningarna finns också för att du ska kunna få det ljud du vill ha och blir nöjd med.

Här finns massor med kraft, men kraft med kvalitet. Det är inte för inte att det tagit fem år att ta fram den här högtalaren. Man har inte tagit några genvägar i konstruerandet. Dyrt? Javisst, men du får också både högtalare och förstärkare och undviker en massa (dyra) kablar med den här lösningen. Provlyssning rekommenderas!

 

 

Amega Tower of Power Twelve

200.000 kr

www.amega.se

 

 

Amega Tower of Power Twelve

15" baselement

12 st 3 1/2" koaxialelement

DSP

2x750 w förstärkning per högtalare

Höjd 174 cm

Vikt 65 kg

 

Rumsanalysatorn, skärmdumpen är dock inte från mitt rum.

 

Mikaels historia 

Mikael Forssberg, som nu är Amegas starke man, började bygga högtalare redan i tonåren. Jobbade som DJ och med konsertljud och byggde ett antal ljudsystem i demobilar åt en av billjudsimportörerna i landet. När ljudtävlingar i bil startade i slutet på 80-talet var han med och tävlade med hygglig framgång fram till 94 för att sedan ta upp det igen i början på 2000-talet. Under de senaste fem åren har han byggt det mesta för Bo Bengtsson, bl.a. den senaste modellen av Megatrend. Bengtssons stora system har byggt mycket på line-source teknik, vilket Mikael också fastnat för.  

Han hade länge närt tanken att bygga en högtalare byggd på line-array tekniken. Problemet var kostnaden och att det tar tid att konstruera något sådane. Vid ett tillfälle fick han en förfrågan av en vän om att bygga ett ljudsystem i hans konferensrum. Mikael föreslog ett antal alternativ där hans egen line-array ”drömkombo” blev top-of-the-line alternativet. Som tur var ville vännen ha just det systemet, så efter en tid installerades ett system bestående av en 18” och 16 av Mikales egna 3,5” koaxelement - per sida. Allt satt monterat i en trekantig konstruktion som byggdes in i hörnen på rummet. Förstärkningen var PA-steg från ECLER med DSP. Resultatet blev så bra att de båda efter ett antal veckors lyssnade bestämde sig för att det här måste de göra något av på riktigt. 

Man bollade många designidéer innan de fastade för att bygga ett par prototyper i rostfritt stål. Ett oändligt testande av slutsteg och basar började tillsammans med utveckling av det befintliga 3,5 elementet för att tillpassa det till den här lösningen. Man är nu inne på mk3 av koaxialelementet. 

Efter fyra års utvecklande var man förra året så klara för att presentera konstruktionen för en bredare allmänhet.  

NOMONO