Med appen Remote styr man enkelt iTunes från sin iPad.
Metalldosan är den urläckra fjärrkontrollen till Devialet-förstärkaren.
En digital eftermiddag hos Hifi Consult
Den 25 och 26 november handlade det mesta om digital lagring av musik
hos Hifi Consult i Sävedalen. George Olvik besökte butiken och
presenterade sitt företag eClassical som säljer ”fillagrad” klassisk musik
Av Lars Erik Steinick
eClassicals starke man George Olvik har ett förflutet hos Naxos. Han arbetade där fram till 1999, bland annat med ett internt projekt om försäljning av nerladdad musik. Tiden ansågs emellertid inte mogen för att sjösätta ett sådant projekt, men George trodde på idén och startade eget. Så föddes eClassical; klassisk musik för nerladdning, helt enkelt – alltid öppet, lätt att handla. Företaget har vuxit rejält – och växer fortfarande. Man har idag ca 20.000 album i katalogen, från mer än 120 bolag.
Den platta metallådan till vänster är den Devialet D-Premiere som tog emot
digitalströmmen trådlöst från datorn på andra sidan rummet.
Hur handlar man?
Musiken finns för nerladdning i mp3- eller flac-format, flac-filerna är i 16 eller 24 bitars upplösning. Texthäften och annan information finns att plocka hem i pdf-format. eClassical tar betalt per sekund, till skillnad från när man köper cd (då betalar man oftast per skiva). Priserna ligger på 8–12 USD per album för mp3 och 16 bitar, och 12–24 USD för 24-bitarsmaterial. Allt finns inte att få i den högsta upplösningen, det beror på vilken teknik som användes vid inspelningen.
Musiken spelades upp via de pampiga Thiel-högtalarna.
Demo i Sävedalen
Hifi Consults Björn Wiman hade förberett ett antal musikexempel lagrade i olika filformat och upplösningar: mp3 (320 kbit/s), flac 16 bitar och flac 24 bitar. Musiken kom från det välkända svenska bolaget BIS och inspelningarna var gjorda med 44,1 eller 88,2 kHz samplingsfrekvens. Vi fick bland annat lyssna på musik av Bach (Cellosvit nr 1 och Kantat BWV 120), Beethoven (Symfoni nr 5), Stravinsky (Våroffer) och klarinettisten Martin Fröst (från ”Fröst & Friends”).
Björn hade kopplat upp tre anläggningar av olika karaktär. I ”finrummet” fanns musiken på en Bladelius Embla, elektroniken var från Burmester och högtalarna från Tidal. På Embla lagras musikfilerna på ett flashminne, den är alltså helt ljudlös vid uppspelning. Anläggning nummer 2 bestod av en Apple MacBook Pro, en Bladelius Tyr II Novitas och ett par Vienna Beethoven Concert Grand. Den tredje uppställningen var en Devialet D-Premier och ett par Thiel CS 3.7. MacBook:en fungerade som källa även till Devialet-förstärkaren. I förstärkaren satt ett alldeles nytt ”streaming-kort” och musiken överfördes trådlöst. Eftersom programvaran i datorn fortfarande är på beta-stadiet var överföringshastigheten begränsad till 44,1 kHz. I färdigt skick kommer den att klara 192 kHz.
Signalen överfördes från dator till Bladelius Tyr II Novitas via en optisk kabel.
Det sitter en TOSLINK-konnektor i hörlursuttaget på MacBook Pro.
Skillnader i ljudkvalitet
Det fanns ingen tvekan om att det är hörbara skillnader mellan mp3 i 320 kbit/s och flac. Mycket av rumsinformationen går förlorad när man komprimerar, och det försvinner detaljer. Det målas med roller, och rollerns storlek beror på hur många kbit/s som överförs. Musik i den här mp3-kvaliteten brukar utmålas som ”nästan cd-kvalitet”, men alla hörde att det är en lögn – åtminstone på den här typen av musik.
Det flac-kodade materialet innehåller lika mycket data som originalet, men det är packat hårdare för att inte kräva så stor bandbredd vid överföringen. En flac-kodad musikfil är typiskt 50–60 % av originalstorleken. Var det någon skillnad mellan 16 och 24 bitar? Utan tvekan – vi målar nu med pensel, och ”24-bitarspenseln” är betydligt mindre, dvs vi hör mer detaljer och mer av rummet runt musikerna. Det är lättare för hjärnan att projicera upp en mental bild av framförandet. (Vi får också ett större dynamikomfång: teoretiskt 144 dB mot 96 dB för 16 bitar, fast det är kanske mest av akademiskt intresse.)
Vi lyssnade på musikexemplen i ordningen mp3, flac 16, flac 24, mp3. Ingen missade när vi gick från flac 24 tillbaka till mp3. Komprimerade format duger fint i mobilen, men för seriös lyssning bör man absolut unna sig att lyssna på den oförstörda signalen.
Det var en mycket underhållande och lärorik eftermiddag och nomono ber att få tacka George från eClassical och personalen från Hifi Consult , som dessutom höjde stämningen med kaffe, kakor och glögg.
Vienna Acoustics Beethoven Concert Grand var ansluten till Bladelius-förstärkaren.
Tidal-högtalaren gömmer sig bakom dracenan, Burmester och Bladelius i bakgrunden.
Burmester försteg och cd-spelare på översta hyllan. Signalkällan var Embla-spelaren på andra hyllplanet.
Devialet-förstärkarna är inte lättfotograferade på plats. Putsduk rekommenderas!
Björn Wiman sköter fjärrkontrollen och George Olvik lyssnar.
