Trestegsraket

Av Sven Bilén

Den nordtyska firman Phonar är en relativt liten högtalartillverkare som varit med länge på den tyska hifi-marknaden. Man har tre serier, Ethos, Veritas och Credo. nomono har sett närmare på toppmodellen Credo.

Phonar Credo är en två - eller tre - stegsraket. Grunden är tvåvägshögtalaren Primus, som är en till synes rätt klassisk konstruktion. Frekvensområdet uppges till 35-29.000 Hz och känsligheten till 85 dB. Det känns som kanske lite optimistiska siffror vad basen angår, men man anger heller inte om det är vid -3 dB eller hur det är mätt. Intressant är att man anger det som en tvåvägshögtalare och samtidigt säger att det sitter en 29 mm tweeter, ett 130 mm deep-/midrange och ett 180 mm baselement. Jag kan i varje fall inte hitta mer än två element, tweetern och ett 180 mm element. Bak på högtalaren finns även en bygel till att höja eller sänka diskantnivån med 1 dB. 

Nästa steg är att koppla på basmodulen Optimus, med ett frekvensområde som uppges till 25-300 Hz. Delningsfrekvensen upppges till 120 Hz. Här sitter två 180 mm basmoduler, och underligt nog uppger man även denna del till att vara tvåvägs. Ett samtal med Kai Henningsen från Phonar avslöjar att det är webmastern som nog lånat ett par uppsättningar från andra högtalare och inte fått ändrat data ordentligt. Dock, det är i skrivande stund ännu inte rättat. Alla element på både Primus och Optimus är toppklasselemet från ScanSpeak, kontakterna är WBT och kondensatorerna kommer från Intertechnik, finishen på byggjobbet är utmärkt och allt andas frid och fröjd.

Men det finns ett ytterligare steg. Basmodulen Optimus kan även får som en aktiv högtalare, då tillkommer en separat basförstärkare med DSP-filter och därmed möjlighet till rumskorrektion av basen. Det finns fyra presets men naturligtvis också en möjlighet att fritt justera för att förhoppningsvis få systemet och rummet ännu bättre tillpassat. 

nomono har haft toppsystemet, som då heter Phonar Credo Reference till test.

 

Ordentlig munfull

 

---

Med andra ord är det en ordentlig munfull det hela. Bättre blev det inte av att det var helt råa produkter jag fick in till test. På grund av ett missförstånd trodde jag inte att det var helt nya produkter, så när högtalarna direkt fick följa efter ett par Magico V3 i systemet var jag onekligen lite dämpad i mina glädjeutrop. Jag fick ringa för att kolla om högtalarna var helt råa - för om de var inspelade ville jag helt enkelt inte fortsätta med testen…

Därför fick högtalarna stå och spela radio och annan skvalmusik till de efter runt 80 timmar gradvis gått över till att ge ett helt annat intryck. Och ännu mer om detta senare! Sans moral - döm aldrig en produkt helt ny direkt ur kartongen. Vissa är helt ok, men andra kan vara en smärre katastrof innan de fått ett antal timmars spelning.

Utseendemässigt kan Credo Reference framkalla åsikter - och gör det också. Det är en ordentligt synlig högtalare, om ni förstår vad jag menar, och jag är inte säker på att det träslag jag hade på testexemplaren gör sitt för att minska högtalarens Female Impedance Factor. Jag upplever att toppmodulen Primus sitter rätt högt placerad vilket ger ett lite oharmoniskt intryck om man sitter relativt nära högtalarna - då man också upplever att man sitter lågt i förhållande till diskanten. I övrigt finns inte mycket att anmärka på vare sig finish eller kvalitet.

 

Primus

 

---

Jag har provat Credo Reference enligt trestegsraketsmodellen, men då det naturligtvis är sista steget som är det mest intressanta har det steget fått den största viktningen. Men, för att få reda på vad den sista delen gör för systemet måste man naturligtvis starta från början.

Så här säger mina anteckningar från lyssningen på Credo Primus: Det är en rätt klassiskt utseende toppmodul och ljudmässigt verkar man arbetat efter samma koncept. Den låter ok, helt enkelt. Det finns gott om detaljer, en viss kropp i återgivningen och en klangkaraktär som man kunde säga drar en gnutta åt det mörkare hållet - utan att det på något sätt ska läsas som att den låter mörkt. Rummet är "lagom" stort och det finns inget direkt att anmärka på. Den spelar på det hela taget lättlyssnat och den spelar fint med ett brett urval av förstärkare, vilket gör det enklare att få den att fungera i nästa steg, som vi kommer till senare. Troligtvis är den rätt lätt att få att fungera i många olika rum.

Generellt känns den kanske aningen återhållen i sin spelstil och det tycks som om den gärna vill ha en liten spark i baken för att blomma ut det allra sista. Den förmår inte att engarera mig personligen som lyssnare riktigt så mycket som jag gärna vill att en högtalare ska göra för det priset. Här kan förmodligen ytterligare inspelning göra susen, det brukar vara det kriteriet som tar mest tid för en högtalare att få styr på. Kanske är mina 48 kvm också i största laget för Primus.

Och, så småningom fick jag ett samtal från Frequence, den danske importören, som låtit testexemplaret få stryk ytterligare ett par hundra timmar. "De har öppnat upp betydligt mer", sade Torben Mikkelsen, "du borde lyssna på dem nu". Sagt och gjort, några dagar senare befann jag mig i närheten av Frequences domicil och fick möjlighet att verifiera båda hans påstående och min förmodan om utvecklingen av Primus. Det var helt riktigt konstaterat, jag fick tillfälle att spela några av de låtar jag använt vid testen och har anpassat mina värderingar till att även medräkna denna lyssningssession.

Optimus

 

---

När man kopplar ihop Primus och Optimus placerar man några smarta anpassade fötter i fördjupningar i Optimus och de passar så in i fördjupningar undertill i Primus. Bruksanvisningen förklarar hur man kopplar ihop det hela passivt eller aktivt. Primus ska få sin signal från din normala förstärkare. 

Det  står ingenstans och det går inte att se om Optimusmodulen är passiv eller anpassad för aktiv drift. I den passiva hittar vi ett delningsfilter anpassat till Primus, medan detta i den aktiva varianten sköts av DSP-delen. Naturligtvis provade vi i alla fall om den skulle också fungera passivt. Det var ingen synnerligt god idé. Man hör dock att Optimus just är sparken i baken som Primus gärna vill ha. Ljudbilden öppnar upp och det upplevs som om helheten är mindre återhållen - men utan att helt släppa tyglarna. Basen blir naturligt nog betydligt mer distinkt och väsentligt rappare, men det spelar inte som det borde, därom är det inga tvivel. Inte så underligt heller, då basen tillåts sticka iväg upp i frekvensområdet och ställa till elände. 

Så kopplar vi till basapparaten, som består av förstärkare och DSP-filter. Man använder en 250W IcePower baserad förstärkare och en så vitt jag kan se egen PC-programvara som är mycket omfattande, så omfattande att det lätt skulle kunna klara av att arbeta med rumskorrektion över hela bandbredden. DSP-modulen arbetar med ett Sigma Delta AD processor av "senaste modell". Det finns fyra inställningsmöjligheter, idiotiskt placerade så man endast kommer åt dem via en musorgel på förstärkarens baksida. Om man, som jag kommer in på senare, vill växla mellan inställningarna är det synnerligen besvärligt och kräver både akrobatik, ficklampa och en liten skruvmejsel.

Jag har lekt en hel del under årens lopp med rumskorrektion av olika slag, och jag hade inga större problem att koppla till en PC, ladda in programmet och justera in så det passade mitt rum. Men förtvivla icke om du är novis på området. När man köper hela systemet med DSP medföljer också en uppsättning och injustering på plats i ditt lyssningsrum, antingen från importören eller från fabriken, beroende på hur distributionen i olika länder är upplagd. Som konsument blir man inte lämnad i sticket.

 

Together at last

 

---

Hur låter då hela systemet inkopplat och justerat? Ja, här är det lite svårt att uttala sig generellt, din möjighet att påverka hur det hela låter är ju faktiskt rätt avgörande för det slutliga resultatet. Med den sista lyssningen hos Frequence medtagen måste mitt betyg generellt bli riktigt positivt. Det är förvisso en konst att få systemet att fungera med rummet, men för den som inte kan - eller vill - finns ju hjälpen nära från handlaren. 

Jag fick som sagt rätt snabbt kontroll över hur jag ville att basen skulle arbeta i mitt rum genom att i princip använda en Besselkurva med ett par små justeringar. Du kan också lätt mäta upp frekvensresponsen i ditt eget rum och kompensera utifrån den kurvan. Programvaran är ytterst flexibel. 

Tack vare den aktiva dsp-basen lyfter hela systemet, det blir kontroll över basen och därigenom öppnar toppdelen Primus också upp bättre. Det betyder att jag fick en ren och snabb bas, som jag vill ha den, och ett lyssningsfönster som både var stort och ordentligt tredimensionellt. Primus spelar lite friare och mer avslappat vilket också gör den mindre återhållen än jag upplevde den inte helt inspelad på egen hand.  

Jämför vi med exempelvis Wilson Sophia 3 och Magico V3, så förmår dessa att skapa en ännu bättre illusion av den "fantombild av det som utspelades vid inspelningstillfället", som chefskonstruktören hos tyska MBL så prosaiskt uttrycker det. Men ser vi det hela relaterat till pris, så kommer vi faktiskt en god och mer än godkänd bit på väg med Credo Reference.

Credo kan spela med en fin tyngd och pondus, vilket passar utmärkt till både rock och elektronisk musik. Med den inställning jag valt till rock och annat elektriskt fick jag dock aningen för mycket kropp i botten för stråkkvartetter, pianosonater etc, här skulle man haft möjlighet till enkel skiftning mellan två inställningar på basförstärkaren. När nu möjligheterna finns, menar jag.

Det är styrkan och kanske även svagheten hos systemet. Man kan justera in det hela så man får ljudbilden riktigt bra för vissa genrer, medan andra genrer pockar på en annan inställning. Att hitta det ideala medelvärdet är faktiskt en ytterst tidskrävande process, och jag hade gärna hellre sett en enkel skiftning mellan ett par egna inställningar, till exempel med en fjärr eller en switch på förstärkarens front.

 

Svår testuppgift

 

---

Av flera orsaker har det här varit en ovanligt svår testuppgift, och det har också tagit sin tid för mig att få ner det hela på skrift. Dels att jag menade att toppdelen möjligen skulle utveckla sig ytterligare, vilket jag tack och lov också fick bekräftat senare, dels att mycket av hur systemet ska komma att låta beror på hur man ställer in DSP-delen tillsammans med rummet. Personliga preferenser spelar in här, och jag kunde konstatera att min preferens inte var riktigt likadan som den som Frequence hade i sitt lyssningsrum. Dock inte så att det var dåligt där, det var bara lite annorlunda. Systemet är så flexibelt och välfungerande att du verkligen också kan få ett ljud som passar dig, men det gör det också svårt att beskriva hur systemet låter i genererella termer. 

Jag menar att man får valuta för sina pengar och att det är den aktiva basen som gör utslaget och flyttar upp hela systemet ett steg på rangskalan. Det är ett lite vågat steg av Phonar att släppa en högtalare som kräver en varsam och kunnig hand för att kunna prestera sitt optimala, men resultatet kan bli riktigt positivt, speciellt kanske för dem som har ett lite knepigt rum från början.

Här kan man säga att högtalaren vore idealisk i de hem där en livsledsagare ställer krav på var högtalare överhuvudtaget får placeras i rummet. Dock gör högtalarens massiva fysiska framtoning att det är stor risk att livsledsagaren spelat ut veto-kortet redan innan det ens kommer på tal att prova den i rummet. Så kan det gå. Högtalaren är absolut värd en provlyssning och en liten lekstund med DSP-inställningarna, det kanske skulle vara just det som gjorde susen i ditt rum.